Det finns få saker som fascinerar mig så mycket som när människor slänger in juridiska termer i ett blogginlägg och tror att det räcker. Vissa blir orimligt säkra på sin egen juridiska tyngd, trots att de blandar ihop yttrandefrihet med ”jag får skriva vad jag vill utan konsekvens”.
Samma sak gäller begreppet allmänintresse.
Är en privatperson allmänintresse? Knappast.
Är Joakim Lundell allmänintresse? Delvis.
Det är inte svårare än så, men ändå lyckas vissa snubbla redan där.
Det är därför extra viktigt att förstå ordets betydelse. Bara för att en individ är känd betyder det inte att allmänheten har rätt till varje del av deras privatliv. Det är en avvägning som även stora redaktioner brottas med och som privatpersoner ofta missförstår totalt.
Allmänintresse handlar om samhällets behov av insyn, inte allmänhetens nyfikenhet.
Enligt Svenska Akademins ordbok (SO) betyder allmänintresse:
”något som är av betydelse för allmänheten eller samhällsgemenskapen.”
Juridiskt är begreppet ännu snävare. Domstolar använder det för att avgöra när publicering väger tyngre än integritetsskyddet, alltså när information verkligen behövs för samhällsdebatten, demokratisk insyn eller granskning av maktutövning. Det är svårt att få ihop de kraven med någon som lägger upp blogginlägg om vem som ”betedde sig konstigt i en live”.
Allmänintresse eller särintresse?
Det är en stor skillnad. Många som påstår sig publicera i allmänhetens tjänst gör egentligen inget annat än att driva ett särintresse. Enligt Svenska Akademins ordbok betyder särintresse: ”omsorg om vad som är till fördel för en viss grupp”.
Det som presenteras som information för alla är i själva verket material skapat för en liten krets med samma redan bestämda uppfattning. Det är raka motsatsen till allmänintresse. Det handlar inte om samhällsnytta. Det handlar om att bekräfta den egna gruppens bild.
Jag har läst inlägg där man pratar om förtal med samma självsäkerhet som någon som googlat huvudvärk och därmed tror sig vara läkare. Det är mycket ljud, lite substans och en imponerande förmåga att missa själva poängen med de ord man valt att använda. Att ”varna -och/eller informera ” är inte allmänintresse.
En annan vanlig missuppfattning är att det räcker att man själv tycker att någon är ”problematiskt lagd” för att det ska vara legitimt att skriva om personen. Att kalla sina egna slutsatser för ”information för allmänheten” är inte mer än ett retoriskt knep, en upphöjd omskrivning av privat tyckande. Att hävda att man informerar eller varnar allmänheten förändrar inte detta. Juridiskt saknar sådant både relevans och bäring. Privat tyckande blir inte samhällsnyttigt bara för att man sätter en dramatisk etikett på det.
Vidare…
Joakim Lundell
Han är inte en privatperson som ropar in i tomma intet: han är en medieaktör med enorm räckvidd och symbolisk makt. När han uttalar sig om privatpersoner sker det inte i ett vakuum. Det sker med en publik som redan är laddad, lyhörd och villig att agera på hans känslor, ibland mer än på fakta.
Det är alltså inte bara ett mediedrama. Det är ett exempel på modern maktutövning:
en person med stor publik, en berättelse laddad med affekt, och en massa människor som tolkar sina egna känslor som juridiska argument.
Och samtidigt måste det sägas: det här handlar inte om att ifrågasätta hans upplevelser. Att någon berättar om sitt trauma är inte bara deras rätt, det är ofta deras enda sätt att överleva. Rent etiskt vore det både kallt och orimligt att misstro den dimensionen.
Men makt och upplevelse kan samexistera, och det är där komplexiteten ligger.
Jag vet själv hur det är att plötsligt stå i centrum för andras tolkningar, hur snabbt ett narrativ kan växa till något man inte längre känner igen. Det är en erfarenhet som gör att jag både kan känna med honom, och samtidigt se de strukturer som gör situationen så problematisk. Att förstå den dynamiken är inte att ta ställning mot någon.
Det är att se hela bilden.
Allmänintresse igen
— Ja, vi måste tyvärr. I en version som kanske fastnar.
Allmänt intresse – ett svagt intresse. Publikens nyfikenhet. Ofta privat, trivialt och helt utan samhällsvärde.
Allmänintresse – ett starkt, samhällsbärande intresse. Motiverar granskning, publicering och insyn.
(Observera den semantiska skillnaden. Förväxlingarna sker främst hos dem som läser snabbare än de förstår.)
För den som vill läsa mer finns rapporten “Allmänintresse” från Näringslivets Medieinstitut (2022) omfattar 32 sidor och visar tydligt att begreppet är både komplext och centralt i medieetik – inte ett ord man kan klistra på vilket privat drama som helst. Framför allt gör rapporten skillnad på allmänt intresse (nyfikenhet) och allmänintresse (samhällsnytta). En distinktion som sociala medier, av oklar anledning, ständigt lyckas missa.
Språk har regler.
Och när ett ord också har en juridisk funktion, som allmänintresse, är det ännu viktigare att hålla sig till den etablerade betydelsen.
Semantik: ord betyder vad de betyder.
I grunden är detta ett semantiskt problem. Semantik handlar om ords faktiska betydelse, inte vad man önskar att de betydde. Ett ord bär en etablerad, kollektivt delad kärna. Det är inte en åsikt, det är språkvetenskaplig basnivå.
Språkrådet är tydliga: betydelser uppstår genom användning i ett språksamhälle, dvs. inte genom spontan konsensus i ett kommentarsfält.
Allmänintresse ≠ privat drama
Grundlagsskydd ≠ personlig sköld
Återge rykten ≠ rätt att publicera dem
Så var ligger problemet?
Det är inte lagstiftningen som brister.
Det är läsförståelsen.
Apropå begrepp som misstolkas: Jag hörde nyligen en diskussion där en talare hävdade att generaliseringar är ”problematiska” eftersom de inte representerar alla individer i en grupp. Det är förstås sant, och samtidigt helt irrelevant. Det är själva poängen med generaliseringar: de gör det möjligt att prata om samhälle, strukturer och mönster överhuvudtaget. Utan generaliseringar skulle samhällsanalys vara ett hopplöst pussel av isolerade detaljer. Att kräva att en generalisering ska vara perfekt individanpassad är som att kritisera en karta för att den inte visar varenda sten. Det är en tankevurpa som främst drabbar dem som aldrig lärt sig hur verktyget faktiskt används.
Varför det här spelar roll
Det spelar roll, även om det kanske inte borde behöva förklaras vid det här laget. Och eftersom det uppenbarligen måste förklaras, skriver jag ändå – trots att det här egentligen är en text som borde ha fått vila. Den här typen av ämnen kräver distans och eftertanke, men ironiskt nog blev ämnet blivit högaktuellt mitt under skrivandet.
Och den här språkförvirringen är knappast unik, vilket blir tydligt när man ser hur språk faktiskt används i sociala medier. Där sitter människor i kommentarsfält och kommer överens om vad ord ”borde” betyda och formar sedan sina svar efter den hemmasnickrade uppfattningen. Det är underhållande, absolut, men språkligt nonsens. Ett ord är en språklig enhet med en etablerad betydelse. Punkt.
Visst, språket förändras över tid. Men verklig språkutveckling kräver brett bruk, konsistens och tid – inte spontana överenskommelser i en livechat. När man ersätter etablerade juridiska begrepp med egna definitioner blir allt skevt. Särskilt när man behandlar ord som allmänintresse som om de vore känslostyrda bedömningar snarare än faktiska, definierade begrepp.
I den här frågan har jag också ett personligt intresse. Jag har själv blivit utsatt för drev som klätts i ordet ”allmänintresse”, och konsekvenserna har påverkat mitt liv mer än jag någonsin kommer beskriva här. Det är sådant som eventuellt hör hemma i en rättegång, inte i en bloggtext. Men bortom min egen historia finns en större poäng:
det är avgörande att förstå vad man pratar om.
Ord betyder något.
Begrepp betyder något.
Tappar man den skillnaden är risken stor att man slutar tänka själv – och istället låter någon annan göra det åt en.
Det är så makt byggs.
Det är så narrativ sprids.
Och det är så människor hamnar i korselden mellan upplevelser, tyckande och digital lojalitet.
Så se det här som en påminnelse:
lär dig tillräckligt mycket för att kunna tänka själv.
Senast uppdaterad: 2025-12-04 (Texten kan komma att uppdateras)
Källor som har behandlats i detta inlägg:
• Näringslivets Medieinstitut (NMI)
Rapporten “Allmänintresse” (2022), 32 sidor — kring begreppets definition, användning och medieetiska gränsdragningar. [2025-12-03]
• Svenska Akademins Ordlista (SAOL) / Svensk ordbok (SO)
Definitioner av allmänintresse, allmänt intresse och särintresse.
https://svenska.se
https://svenska.se/so/?sok=s%C3%A4rintresse&pz=2 [2025-12-03]
https://svenska.se/so/?sok=allm%C3%A4nintresse&pz=1 [2025-12-03]
• Språkrådet
Rekommendationer och förklaringar kring betydelse, användning och semantik.
• Pressens Etiska Regler / Publicitetsreglerna (MO/MEN)
Används för att belysa skillnaden mellan allmänintresse och privat sfär, särskilt vid namnpublicering.
• Allmän språk- och semantikforskning
Distinktioner mellan ords fastställda betydelser och vardagliga missförstånd.
• TV4 – TikTok-klipp (aktuellt inslag)
Genomgång av anmälningssiffror, publicering och maktperspektiv kopplade till pågående debatten.
• Expressens publicering på TikTok
Aktuell rapportering där frågan om allmänintresse och publicistiskt ansvar blivit en del av narrativet.
https://svenska.se/so/?sok=s%C3%A4rintresse&pz=2 [2025-12-03]
(Texten kan komma att uppdateras)
Madelene Hjort blogg 
Lämna en kommentar