Stadsodling: en färgglad vinterträdgård

Jag sitter med en kopp kaffe med lock på, en sån där billig flergångsmugg för fjorton kronor. Den innehåller garanterat PFAS, de där evighetskemikalierna som vägrar lämna kroppen, eller jorden för den delen. Oavsett om plasten tillverkas av olja, majs eller potatisstärkelse så är det samma typ av ämnen, per- och polyfluorerade substanser, som gör materialet hållbart, glatt och i längden cancerframkallande.

Och nej, bambumuggar är inte bättre, det är bara plast med dåligt samvete inblandat.

Varför jag inte använder något annat? Jag hade två riktigt fina varm/kall-behållare från Jordklok, en för fyra hundra och en för sex hundra, en gigantisk och en perfekt. Jag tog med dem till jobbet några gånger, glömde dem ännu fler, och till slut bestämde jag att det fick räcka. Inte för att jag ger upp på ordning och reda, tvärtom, jag tänker bara inte investera just i termosar igen. Vissa misstag får stå som monument över mänsklig svaghet.

I stället funderar jag på vilka paletter jag ska driva upp inför våren och sommaren 2026. Jag har flera favoriter, men har fastnat på rött. Mariposa är en favorit, och ja, mina sticklingar kommer överleva. Jag är trots allt en palettbladsnörd med lampor.

Jag har dessutom en NN-sort som är starkt rosa med gröna inslag, den påminner lite om Jumbo China Rose men kanske mer om rainbow color pride Jag funderar på att kombinera de tonerna – rött, rosa och grönt – tillsammans med gurka, pumpa och vindruvsrankor. Det borde bli en kraftfull och levande kombination, både i färg och struktur.

Vår trappuppgång fungerar som ett slags vinterträdgård. En plats mellan ute och inne och perfekt för stadsodling.

Vidare funderar jag på att skriva lite tankar kring AI. Just nu lyssnar jag på några poddar i ämnet, mest för att bredda perspektiven och se var jag själv landar i allt det här. Vi får väl se när jag har samlat ihop tankarna tillräckligt för att skriva något vettigt om det. Det kan bli i morgon, om några dagar, om en vecka – eller aldrig.

Hur som helst tycker jag att ämnet är genuint intressant. AI är, när det används rätt, ett ypperligt verktyg.

Lämna en kommentar

I’m Madelene

Jag lever med en utmattning som kräver sina kompromisser och navigerar vardagen med cynism, sarkasm och ett möjligt inslag av dramatik. Här skriver jag om samhällsfrågor, litteratur, kreativitet och de små vardagsdetaljerna som säger mer än man tror..

Let’s connect — det vill säga: låt oss inte.

kontakt@madelenehjortblogg.com