Kaffekris och karmatankar
Jag sitter med en kopp kaffe med… havremjölk i. Ja, ni läste rätt, havremjölk. När standardmjölken är slut och man inte har lust att spatsera ner i pyjamasbyxor till Ica, då är det havremjölk som blir nödlösningen.
Det är inte så ofta jag skriver här, som ni säkert märkt av bristen på uppdateringar (och kanske redan läst i förra inlägget). Dels vill jag skaka av mig oönskade läsare, och dels… ja, vill jag skaka av mig dem. Haha. Sen har det varit ganska full rulle också, och i kombination med utmattning betyder det att den största tiden som blivit över har gått åt till återhämtning – för att överhuvudtaget klara av vardagen.
Det har varit intensivt, mycket av mycket helt enkelt. Mycket av bra mycket, men inget som inte kräver engagemang, ihärdighet och uthållighet. Jag begränsar dessutom ganska mycket av vad jag skriver här. Jag måste hela tiden tänka: vad kan de där oönskade läsarna förvandla till smuts? Och vissa saker lämnar jag därför helt utanför. Jag har byggt en hög skyddsmur runt mig och min familj.
För vår integritet har blivit invaderad, och det finns inget jag vill riskera genom att släppa in fel personer via orden här. Därför blir det mest smått och gott – min läsning, inköp av diverse glas och skålar, eller mitt lilla kemilabb-projekt. Eller så får ni höra när det är kaffekris.
Det är märkligt hur vissa människor tar sig friheten att rota i ens mest privata sfärer och göra antaganden om sådant de inte har en aning om. Integritetskränkande är ett alldeles för snällt ord. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om deras beteende. Ska man hoppas på att karma gör sitt? Eller ska man nöja sig med tanken: tack och lov att jag inte är dom.
Tänk att leva en dag i deras kropp. Jag ryser.
Nu leker jag bara lite med resonemangen här – men ni vet buddhism: där tror man ju att man återföds till olika gestalter beroende på hur man levt sitt liv. Lever du ett bra liv, samlar på dig god karma, så återföds du högre upp. Men lever du på ett sätt som skadar andra, ja då blir nästa liv lite mer… kackerlacka än människa, så att säga.
Och kanske, bara kanske, är den ultimata karman att återfödas som just en sådan person – få leva hela sitt nästa liv i den hud de själva skapat genom sina handlingar.
Men okej, tillbaka till lättare ämnen.
Jag har nu läst klart de tre första böckerna i A Discovery of Witches-serien:
- A Discovery of Witches
- Shadow of Night
- The Book of Life
För en tid sedan började jag på Time’s Convert. Och ärligt… den är ganska tråkig. Men jag ska ta mig igenom den så att jag kan börja på nästa, som förhoppningsvis är bättre.
Sen väntar Miss Peregrine’s Home for Peculiar Children. Jag har bara läst första boken men har nu två till upplagor hemma. Kul, kul.
Så ja – mellan kaffekriser, skyddsmurar och små karmatankar, så är det i alla fall alltid något på gång i bokhyllan.
Madelene Hjort blogg 
Lämna en kommentar